Rättstjänstverkets syn på den nya organisationsmodellen blev klar
Rättstjänstverket har bildat sig en uppfattning om hur nätverket av verksamhetsställen och organisationsstrukturen borde se ut i framtiden. Härnäst bereder Rättstjänstverket utifrån sitt avgörande ett förslag till förordningsändringar för justitieministeriet.
Rättstjänstverket förde samarbetsförhandlingar med personalorganisationerna om organisationsreformen.
I sitt avgörande beaktade verket kundernas servicebehov, verkets personalstruktur, de olika sektorernas särdrag samt ekonomiska och demografiska omständigheter.
Jämlika tjänster som röd tråd
I Rättstjänstverkets avgörande ordnas verkets tjänster i fortsättningen vid fem intressebevakningsbyråer, fem ekonomi- och skuldrådgivningsbyråer samt nio rättshjälpsbyråer. Ålands rättshjälps- och intressebevakningsbyrå förblir oförändrad. Inom rättshjälpen finns det fler byråer än inom de andra sektorerna för att de offentliga rättsbiträdenas jäv i klientarbetet ska kunna minimeras.
Reformen ökar byråernas storlek både regionalt och i fråga om antalet anställda. Större byråer än i nuläget säkerställer att klienternas tjänster är jämlika, att personalens arbetsuppgifter fördelas jämnare, att vikariatarrangemangen underlättas och att det inte uppstår avbrott i tjänsterna i rekryteringssituationer. För personalen ger reformen bättre möjligheter att specialisera sig och utvecklas i en bekant arbetsgivares tjänst.
Lösningen ökar andelen anställda som utför klientarbete samtidigt som det totala antalet personer i ledningen och chefer minskar. I fortsättningen kan byråernas direktörer fokusera på ledarskap, de närmaste cheferna på att stöda arbetshälsan och säkerställa arbetets produktivitet. Ändringarna i chefsstrukturen ökar jämlikheten bland personalen.
Beredningen av nätverket av verksamhetsställen framskrider också
Utöver kontorsstrukturen har Rättstjänstverket bildat sig en uppfattning om vilket nätverk av verksamhetsställen det kommer att presentera för justitieministeriet. Verksamhetsställena är verkets fysiska verksamhetsställen där kunderna vid behov kan uträtta ärenden på plats.
Verket kommer att föreslå att verket i fortsättningen ska ha 38 verksamhetsställen i Finland där Rättstjänstverkets tjänster tillhandahålls: Esbo, Helsingfors, Tavastehus, Idensalmi, Enare, Joensuu, Jyväskylä, Träskända, Kajana, Kemi, Kittilä, Karleby, Kotka, Kouvola, Kuhmo, Kuopio, Kuusamo, Lahtis, Villmanstrand, Lieksa, Mariehamn, S:t Michel, Uleåborg, Björneborg, Borgå, Brahestad, Raseborg, Raumo, Rovaniemi, Salo, Nyslott, Seinäjoki, Tammerfors, Åbo, Vasa, Vanda, Varkaus och Ylivieska.
Utöver dessa skulle den nuvarande verksamheten fortsätta i Sodankylä, Suomussalmi och Viitasaari.
I avgörandet om verksamhetsställen har man beaktat behoven av att uträtta ärenden, restiderna och befolkningens koncentration i olika delar av Finland. Särskild uppmärksamhet har fästs vid ett jämställt bemötande av språkgrupper.
Reformerna skulle förutsätta författningsändringar. Rättstjänstverket lägger före utgången av februari fram ett förslag till förordningsändring för justitieministeriet gällande ändring av byråer och verksamhetsställen.
Målet med reformerna är att förbättra verksamhetens produktivitet, tjänsternas kvalitet, tillgänglighet och enhetlighet samt att stärka personalens jämlika ställning.
Kontakt:
ekonomidirektör Sanna Appelberg, begäran om intervjuer riktas till Rättstjänstverkets medietelefon, tfn 0295 652 088 (mån–fre kl. 9–16).