All­män in­tres­se­be­vak­ning

Intressebevakningen hjälper till i situationer där en person inte kan sköta sina ärenden själv på grund av sjukdom, skada eller någon annan orsak. Intressebevakaren sköter till exempel penningärenden, förmåner och myndighetsärenden. 

Rättstjänstverket ordnar allmänna intressebevakningstjänster i Finland. De allmänna intressebevakarna sköter ärenden för de personer för vilka en allmän intressebevakare har förordnats.

Vi behandlar dock inte ansökningar om intressebevakning och beslutar inte om förordnande av intressebevakare. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) eller tingsrätten ansvarar för dessa.

Vad är intressebevakning och för vem är den avsedd?

Intressebevakning är ett sätt att trygga en persons intresse i en situation där personen inte själv kan sköta sina ärenden.

Intressebevakning kan behövas till exempel på grund av sjukdom, skada eller hög ålder. Intressebevakarens uppgifter bestäms alltid utifrån personens behov och kan gälla till exempel ekonomiska ärenden, egendomsförvaltning eller myndighetsärenden. Intressebevakning är alltid ett individuellt arrangemang och dess omfattning fastställs utifrån personens situation.

Hur ansöker man om intressebevakning?

En person kan ansöka om en intressebevakare för sig själv hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ansökan om förordnande av intressebevakare kan också göras hos tingsrätten. En närstående eller myndighet kan i sin tur göra en anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om att en person eventuellt behöver intressebevakning. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller tingsrätten fattar beslut om att förordna en intressebevakare.

Rättstjänstverket behandlar inte ansökningar om intressebevakning, beslutar inte om förordnande av intressebevakare och fastställer inte intressebevakningsfullmakter. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vid behov tingsrätten ansvarar för dessa. 

Vem kan vara intressebevakare?

Intressebevakaren kan vara antingen en privat intressebevakare eller en allmän intressebevakare. 

Allmän intressebevakare 

En allmän intressebevakare som sköter intressebevakningsuppgifter som sitt yrke kan förordnas till intressebevakare. Den allmänna intressebevakaren arbetar vanligtvis vid Rättstjänstverkets intressebevakningsbyrå. I vissa områden kan hen också arbeta för producenten av köpta tjänster vid Rättstjänstverket. 

Privat intressebevakare 

En privat intressebevakare är ofta en närstående person. Personen kan till exempel vara en make/maka, ett barn eller någon annan släkting. Hen kan förordnas till uppdraget om hen är lämplig för uppdraget och samtycker till det. 

Vad gör en allmän intressebevakare?

En allmän intressebevakare sköter ärenden för sin huvudman, dvs. personen vars intressen man bevakar, i enlighet med dennes intresse och på det sätt som lagen förutsätter. Intressebevakaren sörjer vanligtvis för huvudmannens ekonomiska ärenden och egendom samt för att huvudmannens ekonomi fungerar enligt huvudmannens behov. Den allmänna intressebevakningen gäller personens ekonomiska eller andra ärenden beroende på vad som förordnats intressebevakaren. 

I den allmänna intressebevakarens uppgifter kan ingå att till exempel: 

• sköta penningärenden och egendom 

• hantera inkomster och förmåner 

• sköta bank- och myndighetsärenden 

• sköta avtalsrelaterade ärenden 

• följa upp att de tjänster och den vård som huvudmannen behöver är ändamålsenliga 

• samarbeta med social- och hälsovården samt andra myndigheter 

Intressebevakaren ska se till att huvudmannen har tillräckligt med pengar kvar för eget bruk, dvs. tillgängliga medel, med hänsyn till huvudmannens ekonomiska situation. Intressebevakaren ska i mån av möjlighet utreda huvudmannens åsikt när intressebevakaren sköter huvudmannens ärenden och respektera hens självbestämmanderätt. 

Hur övervakas intressebevakarens verksamhet?

Intressebevakaren ska föra bok över huvudmannens tillgångar, skulder och kontotransaktioner samt rapportera om sin verksamhet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. För många rättshandlingar som är viktiga för huvudmannen behövs tillstånd av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Sådana handlingar kan vara till exempel försäljning och köp av bostad eller fastighet, pantsättning av egendom och låntagning.  

Intressebevakaren kan inte göra donationer för huvudmannens räkning. Intressebevakaren får inte heller berätta om huvudmannens angelägenheter för andra utan rätt att lämna ut uppgifter.  

Vad är skillnaden mellan intressebevakning och intressebevakningsfullmakt? 

Intressebevakning och intressebevakningsfullmakt är olika saker. 

Intressebevakning innebär ett arrangemang där en intressebevakare förordnas en person genom ett myndighetsbeslut när personen inte själv kan sköta sina ärenden. Beslutet fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller tingsrätten. 

En intressebevakningsfullmakt är en fullmakt som personen upprättat på förhand för framtiden. I den utser personen själv en fullmäktig att sköta sina ärenden om hen senare inte själv klarar att göra det själv. Intressebevakningsfullmakten fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Om du behöver information om en intressebevakningsfullmakt eller vill upprätta en intressebevakningsfullmakt hittar du mer information på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats. 

Elektronisk ärendehantering 

Huvudmännen vid Rättstjänstverkets intressebevakningsbyråer har tillgång till e-tjänsten för allmän intressebevakning. 

I tjänsten kan du som huvudman inom den allmänna intressebevakningen: 

• skicka meddelanden på ett säkert sätt 

• sköta dina ärenden via en tjänst 

• följa dina kontouppgifter 

• se dina intressebevakares åtgärder 

Vanliga frågor om intressebevakning

Kan jag besluta om mina egna angelägenheter även om jag har en intressebevakare?

Vanligtvis ja. Förordnandet av en intressebevakare tar inte automatiskt bort personens rätt att besluta om sina egna angelägenheter. 

Intressebevakarens uppgifter fastställs utifrån beslutets innehåll. Intressebevakaren ska i mån av möjlighet diskutera med huvudmannen och beakta hens åsikt när intressebevakaren sköter huvudmannens ärenden. 

Hur uppskattas brukspenningen, dvs. de disponibla medlen? 

Intressebevakarens uppgift är att se till att huvudmannens pengar räcker till för både nuvarande och framtida utgifter. Storleken på de disponibla medlen påverkas till exempel av inkomster, utgifter för boende och vård, läkemedelskostnader, skulder och den övriga ekonomiska situationen. 

Om dina behov eller din livssituation förändras kan storleken på de disponibla medlen uppskattas på nytt. 

Behöver en person med minnessjukdom alltid en intressebevakare? 

Inte nödvändigtvis. Behovet av intressebevakning bedöms alltid individuellt utifrån personens situation. 

Kan intressebevakaren sälja en bostad? 

I vissa situationer ja, men i allmänhet behöver man tillstånd av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Kan jag byta intressebevakare? 

Ja. Man kan ansöka om att byta intressebevakare om det finns grundad anledning till det. 

Om du upplever att samarbetet inte fungerar eller att du inte är nöjd med intressebevakarens verksamhet kan du kontakta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller tingsrätten beslutar om byte av intressebevakare. 

Vad ska jag göra om jag inte är nöjd med intressebevakarens verksamhet? 

Om du är missnöjd med intressebevakarens verksamhet ska du i första hand diskutera saken med din egen intressebevakare. 

Om det inte går att lösa eller om du misstänker att dina ärenden inte sköts på behörigt sätt kan du kontakta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som övervakar intressebevakarnas verksamhet.